Voices of Stockholm Life

  • 2012-02-02

    Att lära från andra branscher och ha säljfokus från början

    Det sägs ofta att Life Science industrin är speciell, eftersom det i allmänhet krävs stora investeringar tidigt och att belöning kommer långt senare. Dessutom är det förenat med stora risker, kraven från olika myndigheter är rigorösa och växande och politiska beslut ändrar förutsättningarna under resans gång. Det ligger mycket i detta, men är det unikt för Life Science industrin? Mer eller mindre samma omständigheter finns inom ett flertal industrier, t.ex. flyg, fordon, material eller skogsindustrin.

    Jag tror att aktörer inom Life Science kan lära sig mycket genom att studera hur dessa industrier agerar, men framför allt tror jag att nystartade biotech bolag kan effektivisera affärsmodellerna för att skapa tidiga intäkter genom att inspireras av entreprenörer i andra branscher.

    Mackmyra whisky är ett utmärkt exempel på hur tidiga intäkter kan skapas genom en smart affärsmodell. I Mackmyras fall genom medlemskap, kurser, köp av eget whisky fat etc medan de nöddvändiga 12-20 årens lagring pågår. Hur kan det konceptet omformuleras för att passa inom Life Science?

    Nudie jeans gjorde, om jag förstått det rätt, ingen avancerad affärsplan, utan tog med sig jeans till de lokala affärerna och frågade om de ville sälja dem. D.v.s .de hade i praktiken säljkanalerna klara redan då de startade bolaget. Gunilla von Platen skaffade sig kunder redan innan hon startade Xzakt kundrelation.

    Jag är helt övertygad om att vi i Sverige har all vetenskaplig, teknisk, regulatorisk eller motsvarande kompetens för att driva fram lönsamma biotechbolag, men att vi gör för akademiska och komplicerad affärsmodeller. Många bolag skulle må bra av att klippa de akademiska banden och fundera på hur de kan skapa intäkter från dag 1 genom att inspireras av exemplen ovan.

    Ett utmärkt exempel är Only 4 Children Pharamceuticals, ett franskt specialty pharma bolag för barnmedicin. Enligt grundaren Vincent Grek, har bolaget ett flertal projekt i kliniska faser och inte tagit in en enda € i riskkapital. Han har finansierat bolaget genom konsulttjänster för barnmedicin till konkurrenter, EU-projekt och samarbetspartners.

    Med andra ord, jag tror inte att Life Science industrin är speciell ur ett affärsperspektiv utan att en viktig ingrediens för framgång är att våga inspireras av icke akademiska entreprenör och företag som går på de enkla lösningarna.

    Teodor Aastrup, VD Attana AB

    Teodor Aastrup Teodor Aastrup VD Attana AB
  • 2012-01-10

    Kommer Solna att bli en ledande Life-Science stad i världen?

    Det händer mycket inom det här området i Solna just nu. Det nya universitetsjukhuset byggs för fullt och inom Karolinska institutets (KI) område sker det en snabb utbyggnad. KI är Sveriges främsta universitet ur ett internationellt perspektiv. Det som byggs nu är bla det nya folkhälsohuset i korsningen Solnavägen/Tomtabodavägen. I närheten färdigställs det tredje ägget inom Karolinska Institutet Science Park (KISP)

    Också den spektakulärt utformade Aulan byggs nu och den kommer att vara gemensam för KI och KS.

    Nyligen fick stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram en ny plan för Biomedicum, ett nytt forskningscentrum som placeras mellan Aulan och Folkhälsohuset. På en kort sträcka på Solnavägen byggs det fyra nya hus för att stärka institutet som ett av Världens viktigaste medicinska universitet.

    Närheten till KS och KI gör att många svenska och internationella läkemedelsbolag söker sig till Solna. I direkt närhet till KI har Biovitrum placerat sig och vid Haga Norra, Frösunda, Stora Blå vid Sundbybergs station och Hagalunds industriområde har Glaxo Smith Kleine, Eli Lilly, Bayer, Maquet Critical Care, Cepheid, Respironics, Sanofi Pasteur MSD och Kancera för att nämna några av de företag som har etablerat sig i Solna de senaste åren. Redan i dag är Solna en viktig del av det Life Science kluster som finns i vår region mellan Strängnäs-Uppsala och där själva navet ligger i Solna, d v s KI och KS. Inom en radie av några km finns dessutom Stockholms universitet och KTH och andra läkemedelsbolag i våra grannkommuner. Detta kluster , Stockholm Life Solna Stockholm, har förutsättningar att ytterligare stärkas när Stockholm och Solna byggs ihop med den nya Hagastaden. Solna kan inte ensamt bli en världsledande stad i Världen inom Life-Science. Men vi har förutsättningar att bli ett av de ledande Life Scienceklustren i Världen genom byggandet av Hagastaden och i samarbete med framförallt Stockholms stad, näringslivet och akademi.

    Anders Ekegren, kommunalråd för Folkpartiet Liberalerna i Solna

    Anders Ekegren Anders Ekegren Kommunalråd för folkpartiet Liberalerna i Solna
  • 2011-11-18

    Utan forskning står vi chanslösa


    Just nu tycker jag att forskning om vårdens organisation är mest spännande. Hur är en bra vårdcentral strukturerad? Vad vill egentligen patienter ha när de besöker en specialist? Det är frågor som verkligen intresserar mig. Men alla forskningsoråden inom life science har sin egen, viktiga roll att spela i vår framtid. Vi behöver stamcellsforskningen för att hitta vägar att bota sjukdommar som idag bara kan lindras, vi behöver den biokemiska forskningen för att förkorta tiden det tar att analysera en bit DNA, och vi behöver forskningen om hjärnan för att vi en dag ska förstå vad som ger oss vårt medvetande och gör oss mänskliga.

    Jag har varit intresserad av forskning ända sedan barndomen. Mina föräldrar har alltid uppmuntrat mig att ställa frågor och att upptäcka världen, och jag tittade ofta på hjärnkontoret som liten.

    Forskningens framsteg och genombrott har lagt grunden för det moderna samhället som vi lever i idag. Jag tror att vi står helt chanslösa emot de utmaningar som framtiden bjuder på om vi inte vågar förlita oss på forskningen och vågar satsa på forskningen.  Det är en otrolig förmån att få vara del av den revolution som forskningen driver, överallt, varje dag.

    David Ebbevi David Ebbevi Ordförande Unga forskare
  • 2011-11-08

    Avknoppningsföretag och forskar entreprenörer – en Hausse? Del 2.

    I ett tidigare blogginlägg har jag beskrivit hur svenska beslutsfattares vurm för amerikanska inkubations- och kommersialiseringsmiljöer såsom Stanford, MIT och John Hopkins i stor utsträckning bygger på missförstånd och brist på reliabel data om hur många företag som genereras i dessa miljöer, vad som avgör om de överlever eller växer, och vilken typ av inkubationsmiljö som är mest effektiv. Nu finns det dock forskning om detta.

    Den ”organiska framväxten” av avknoppningsföretag har studerats intensivt av prof. Steven Klepper som är årets vinnare av entreprenörskapsforskningens motsvarighet till Nobelpriset – Global Entrepreneurship Award – som finansieras av Tillväxtverket och den svenska Entreprenören Rune Andersson. Han har byggt ekonomiska modeller som pekar ut följande faktorer som specifikt viktiga för uppkomsten av framgångsrika avknoppningsföretag:

    - Välfinansierade universitet med stor grundforskning

    - Generellt hög utbildningsnivå i regionen

    - Intensiv konkurrens bland företag av olika storleksklasser

    - Existensen av stora ”värdföretag” som kan fungera som ”ankare” för nya avknoppningsföretag

    Klepper pekar också ut företagsavknoppningarna som de riktigt viktiga värdeskaparna, långt viktigare än universitetsavknoppningarna. Hur ser det då ut i Sverige?

    Tillsammans med en forskare i USA och en professor i Storbritannien bestämde jag mig förra året att undersöka hur det ser ut i Sverige. Resultaten utkom nyligen i tidskriften Research Policy. Där använde vi publika databaser för att undersökta samtliga avknoppningsföretag från svenska lärosäten, och samtliga företag som startas av folk med samma utbildning, men som har knoppats av från privata företag under perioden 1994-2001. Med andra ord undersökte vi företagande hos universitetsutbildade och universitetsanställda människor, och jämför dem med personer som har motsvarande utbildning, men som varit anställda i det privata näringslivet innan de beslutade sig för att starta eget. Förutom att räkna antalet startade företag följde vi dem över tiden för att besvara frågorna: Anställer de? Ökar omsättningen? Och är de fortfarande vid liv efter några år?

    Vår studie visar att de akademiska avknoppningarna i Sverige är försvinnande få, och att de presterar sämre än avknoppningar från privata företag. I datasetet fann vi 528 universitetsavknoppningar, och 8 663 avknoppningar från företag. Det innebär att 6 procent knoppades av från akademin, och 94 procent från det privata näringslivet. Företagsavknoppningarna preseterar generellt mycket bättre. Branscherfarenhet är en mycket viktig variabel, och vi fann att trots att universitetsavknoppningar oftare lades ned och växte långsammare så kunde deras handikapp uppvägas om det i företagets ledningsgrupp också fanns personer med gedigen branscherfarenhet.

    Så är du akademiker och har en bra ide till vill kommersialisera – se till att hitta en person med industriell bakgrund som du litar på och starta företaget med denna! Sitter du i en universitetsledning så tänk på att det inte räcker med att uppmuntra forskarna att kommersialisera, snarare bör du försöka bjuda in näringslivspersoner till forskningsverksamheten för att komma med förslag på hur marknaden verkligen ser ut för olika typer av produkter.

    Karl Wennberg Karl Wennberg Docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan, forskare vid Ratio. Frågor om denna blogg eller de fakta som rapporteras kan ställas på karl.wennberg@hhs.se
  • 2011-10-06

    Avknoppningsföretag och forskarentreprenörer – en Hausse?

    Mycket av policy diskussionen i Sverige om kommersialisering av forskning har tagit inspiration från USA. Framgångsrika inkubations- och kommersialiseringsmiljöer såsom Stanford, MIT och John Hopkins har använts som inspiration för att bygga upp kommersialiseringsavdelningar vid skandinaviska universitet och som diskussionsunderlag för politiker och utredare.

    Vad de flesta missar när de hör om de fantastiska framgångssagorna som kör ut från Palm Drive i Palo Alto är att dessa framgångssagor utgör ett försvinnande litet undantag av samtliga nystartade företag både från universitetsmiljö och från näringslivet. Att till exempel bara titta på hur många startups som rapporteras in från tekniköverföringskontoren ger små siffror: 29 stycken från MIT under 2001, och 6 stycken från Stanford samma år.

    Dessutom är de kommersialiseringsmiljöer som studeras i USA ofta resultaten av organisk framväxt och/eller ren slump. När Stanford University tog beslut om att tillåta forskare att knoppa av sina forskningresultat av var det en intensiv debatt i rektorskollegiet och majoriteten vann omröstningen med endast en rösts marginal. Med andra ord, framgångssagor som Genentech och Google skulle kanske inte funnits om någon i rektorskollegiet varit sjuk den dagen.

    Det finns många kapabla entreprenörer i Sverige och annorstädes – men frågan är om universiteten eller storföretagen utgör den bästa miljön att hitta dessa entreprenörer? Är det verkligen effektivt att bygga upp stora inkubationsmiljöer vid våra universitet eller kan det rent av ha negativa effekter? Detta är en fråga som sällas diskuteras på våra lärosäten – kanske för att det är så ”hett” att bygga en inkubatormiljö att alternativen inte beaktas. Skulle det t.ex. vara mer effektivt att investera i en bättre fungerande grundutbildning för sjuksköterskor eller högskoleingenjörer?

    Det är kanske dags att titta på vad den innovationsforskningen säger om vad som egentligen är en effektiv kommersialiseringsmiljö. Jo, det finns faktiskt sådan forskning. Det kommer jag behandla i nästa blogg.

    Karl Wennberg Karl Wennberg Docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan, forskare vid Ratio. Frågor om denna blogg eller de fakta som rapporteras kan ställas på karl.wennberg@hhs.se
  • 2011-10-05

    Hur använder svenska forskare sociala medier?

    Jag vet inte om det vi gör är så speciellt. Vi har två slutna Twitter-grupper på vår avdelning. En för min grupp där vi delar info om intressanta artiklar, anslag, aktuella aktiviteter vid universiteten i Uppsala mm som vi anser vara nyttigt för arbetet. Ett alternativ till en anslagstavla helt enkelt för oss som är datorbaserade. Sedan har vi en gemensam grupp för avdelningen där vi delar saker som är av mer administrativ natur - oftast är det avdelningschefen som postar här. Sedan har jag en personlig blogg som är mer riktad mot en allmän publik - här lägger jag ut information om pressmeddelanden, aktiviteter som vi i gruppen deltar i mm. 

    Twitter valdes eftersom det kändes lättare att skapa avskilda grupper på denna plattform än på Facebook där många har sina mer privata kontakter. Att de som gör inlägg tvingas att hålla sig kort kändes också lockande - allt för mycket information som förmedlas samtidigt gör att många helt enkelt inte läser det som sprids.... Vi funderar idag på att byta plattform till Google+ och har en mindre grupp personer som utvärderar det. Men det verkar som behovet att lämna twitter inte är så stort eftersom det mer än väl täcker vårt behov av informationsdelning.

    Har svårt att sia i om twitter kommer att växa i forskningssammanhang, men jag tror att informationsspridning i komprimerad form som man gör med Twitter kan vara ett sätt att nå upptagna personer som varken har tid eller lust att läsa långa utredningar. En kort blänkare att ny information finns och en länk till vart man kan läsa mer - det är effektivt för oss.

    Örjan Carlborg Örjan Carlborg professor, computational genetics, SLU och UU. Finns numera publikt också på twitter @OrjanGenetiker
  • 2011-09-07

    Vinnaren av Lilla Medicinpriset 2010 om forskning och om framtiden

    Mitt namn är Michelle Atlas och jag är tolv år. Förra året var jag med och forskade på kamratpostens webbsida. Där vann jag en månad och gick till final. I finalen skulle man skriva en forskarrapport och där skrev jag om hur djur skulle kunna hjälpa människor med psykiska sjukdomar. Jag skrev hundar till äldrevården, regelbundna besök för personer med ADHD mm. Det som gjorde att jag skrev om det är att jag älskar djur och tycker själv att man blir väldigt lugn och trygg när man är med djur. Jag vann med den forskarrapporten och blev därmed utsedd till lilla medicinpristagare 2010.

    Det jag tycker är roligt med forskning är att man kan komma på så mycket och hela tiden upptäcker nya saker. Att man får göra ett experiment och se vad som händer och sen försöka komma på varför.

    Mina bästa forskaregenskaper är att jag är nyfiken, jag tänker logiskt och att jag inte ger mig för fort. Jag har alltid velat lära mig nya saker och få nya utmaningar.

    Forskningen är jätteviktig i vårt samhälle och hade vi inte forskat skulle vi inte levt som vi gör nu. Man försöker hela tiden på sätt att lösa våra problem och just nu tror jag att vårt största problem är miljöförstöringen. Ibland gör forskare en stor upptäckt och ibland bara någon detalj men allt vi kommer på är ett steg fram i utvecklingen

    Vilket forskningsområde jag tycker är mest intressant vet jag inte än eftersom jag inte har provat att forska inom allt. På NO i skolan tycker jag kemi är roligast men jag tycker det mesta är kul! I forska med Kpwebben höll vi på med medicinsk forskning och det var också jättekul. Den månaden jag vann jobbade vi om olika problem och lösningar för personer som förlorat ett ben eller en arm. Jag provade att göra mina intressen med bara en arm och kom på en lösning om hur man kan knyta skorna med bara en arm.

    I framtiden vill jag hålla på med forskning på något vis men hur vet jag inte än.

     

     

    Michelle Atlas Michelle Atlas vinnare av Lilla Medicinpriset 2010
  • 2011-08-16

    Sociala kanaler- en naturlig del av Life Scienc

    Egentligen är det enkelt: sociala kanaler ska vara en naturlig del i den dagliga verksamheten för alla företag och organisationer.

    Sociala kanaler är ett effektivt sätt att föra dialog med personer som har, eller kan ha betydelse för företaget. Och som i alla dialoger kan man underhålla och skapa goda relationer, men också rasera dem.

    Det finns inga patentlösningar, men däremot goda (och dåliga) exempel. Varje organisation har sin inriktning och sina förutsättningar. Företag tar olika strategiska beslut baserat på sina styrkeområden och resurser. En del utvecklas snabbare än andra och man utvecklas åt olika håll.

    Det är lätt att fördärva en god avsikt med för mycket planering. Det är viktigt att satsa där man är framgångsrik och lära av misstagen.

    Precis som i alla sociala möten går det inte att styra informationsflödet. Däremot kan man skapa bättre förutsättningar för att dialogen i de sociala kanalerna sker för att skapa goda relationer och ökat förtroende, och därmed få bättre utgångsläge för informationsutbyte och intressanta samarbeten.

    Det viktiga är att de som ska använda kanalerna känner sig delaktiga i visionen och processen.

    En enkel policy räcker. Läs exempelvis det här så fattar ni: http://www.ihm.se/facebook-pa-jobbet

    Någon speciell vinkel för Life Science finns inte. Sociala kanaler har ingenting med olika branscher att göra. Företagshemligheter finns i alla branscher. Ett företags informationsövertag är alltid avgörande för konkurrenskraften, det är inget specifikt för Life Science. Vad medarbetare får och inte får berätta offentligt, regleras alltid i anställningsavtal.

     

    Kommunikationskultur är heller inte branschspecifik – det är en ledarskapsfråga. Till exempel misstaget att blanda ihop kommunicera och informera. Informera innebär att skicka ett budskap från en avsändare till en mottagare, med syfte att styra och kontrollera. Kommunikation handlar om att ta hänsyn till enskilda individers sociala relationer, tolkningar och värderingar.

    Jan Sandred Jan Sandred Programdirektör, Produktion och Arbetsliv, Vinnova
  • 2011-06-29

    Patientsäkerhet utvecklas genom samarbete över gränser

    Avslutade förra veckan med ett andra möte i forskarnätverket för patientsäkerhet. Vi diskuterade bland annat möjligheterna att få forskningsmedel till detta relativt nyetablerade forskningsområde. Att även de som ingår i nätverket har olika syn på vad detta tvärvetenskapliga område innefattar, blev uppenbart. För mig, med bakgrund från säkerhetsforskningen och samspelet mellan människa, teknik och organisation, känns det ibland som dessa diskussioner tar mig decennier bakåt i tiden. Skulle ”systemsäkerhet i vårdorganisationer” på ett bättre sätt signalera vad som avses? Eller, ”förutsättningar att arbeta på ett säkert sätt – så att patientsäkerhet uppnås”?  Oavsett benämning på området, så finns det angelägna frågor att ställa sig och försöka få svar på.

    Kunskap om säkerhet och hur det kan uppnås har utvecklats i andra högriskverksamheter. Det har ofta varit verksamheter, som haft goda resurser för forskning och utveckling. En fråga är hur vi bäst överför den kunskapen till hälso- och sjukvården? Och vilken kunskap är relevant att överföra? En annan fråga är förstås, hur får vi ekonomisk och annan stöttning för att få svar på detta?

    Vi vet att patientsäkerheten måste utvecklas genom samarbete över traditionella fackområdesgränser. Särskilt viktiga är kunskaperna som utvecklas inom de beteendevetenskapliga områdena. Patientsäkerhet är därför ett nytt forskningsområde, som ligger utanför den traditionella medicinen.

    Vi vet också att den snabba tekniska utvecklingen, nya aktörer och nya former för att organisera hälso- och sjukvården, innebär nya risker. Därför borde också behovet av ny kunskap – evidens – vara uppenbar och förutsättningar ges för att få fram ny kunskap. Kunskap som ska användas för en säkrare vård.

    Dags för en ny debattartikel! Jag och mina forskarkollegor vässar pennorna………

    Iréne Tael Iréne Tael Forkningsingenjör, KTH, Skolan för Teknik och Hälsa, Avdelningen för Patientsäkerhet
  • 2011-06-21

    Samverkan i Asien gynnar hälsosystemen… och kan inspirera Sverige

    Med en världsbefolkning som närmar sig 7 miljarder människor där allt fler får en högre levnadsstandard och där befolkningen åldras i hög fart krävs en flexibilitet och en förmåga att ta vara på ny kunskap och innovationer för kunna erbjuda en bättre sjukvård till en lägre kostnad.

    Entreprenörer i världens tillväxtländer har i många fall redan etablerat väl fungerande lösningar som skulle kunna replikeras och anpassas för att förbättra nationella hälsosystem. Inte sällan har lösningarna växt fram i resurssnåla sammanhang där ”lean production” inte varit ett verktyg utan ett måste.

    För att integrera den kunskap som utvecklats i länder som Indien, Singapore och Kina gäller det att omvärdera våra perspektiv på lärande och framförallt vem det är som ska lära ut. Samtidigt måste vi skapa ett system som tillåter att innovativa lösningar inom IT, mobil teknologi och diagnostik snabbare och säkrare kan implementeras – såväl i västvärlden som i tillväxtekonomierna.

    För ett starkare framtida hälsosystem krävs att intressenter från universitet, privata sektorn och staten samverkar för kunskapsöverföring och innovation. Stockholm Life innebär ett viktigt steg för Sverige mot stärkandet av landets konkurrenskraft i utformningen av framtidens globala hälsosystem.

    Claudia Olsson Claudia Olsson Managing Director ACCESS Health International Southeast Asia, claudia.olsson@accessh.org
1 2 > »